Ordlista
Efter kristallisering (kall kristallisering)
Efterkristallisering av halvkristallina plaster sker främst vid förhöjda temperaturer och ökad molekylär rörlighet över glasövergången. Den kan emellertid också ske vid rumstemperatur, t.ex. för gummi eller TPU.
Postkristallisation är en förändring i den fysiska strukturen som leder till en ökning av kristallisationsgraden och lamelltjockleken samt till perfektionering av kristallstrukturen. Under postkristallisation (kallkristallisation), i övergångszonen mellan de befintliga kristallina strukturerna och de amorfa områdena, växer nya ordnade strukturer (kristalliter). Dessa nybildade kristaller kan särskiljas från de redan existerande genom sin lägre Smälttemperaturer och entalpierEtt ämnes smältningsenthalpi, även kallad latent värme, är ett mått på den energitillförsel, vanligtvis värme, som krävs för att omvandla ett ämne från fast till flytande tillstånd. Ett ämnes smältpunkt är den temperatur vid vilken det ändrar tillstånd från fast (kristallin) till flytande (isotropisk smälta).smälttemperatur (se fig.1).
Tätare packning av molekylerna kan orsaka krympning eller distorsion med sprickbildning i en plast- eller gummidel.
Postkristallisation utgör en fysisk åldringsprocess i den mening som avses i DIN 50035.
Fysiska åldringsprocesser är alltid resultatet av termodynamiskt instabila tillstånd (restspänning, orientering, ofullständig kristallstruktur) som orsakas av kylningsförhållandena under bearbetningen.
Sådana förhållanden gör att plaster stelnar i en underkyld smälta, så att den resulterande strukturen inte har någon jämvikt.
Fysiska åldringsprocesser påskyndas av temperaturpåverkan.
Exempel på tillämpningar
Exempel på efterkristallisering
Denna värmekurva visar glasövergången, efterkristallisation och Smälttemperaturer och entalpierEtt ämnes smältningsenthalpi, även kallad latent värme, är ett mått på den energitillförsel, vanligtvis värme, som krävs för att omvandla ett ämne från fast till flytande tillstånd. Ett ämnes smältpunkt är den temperatur vid vilken det ändrar tillstånd från fast (kristallin) till flytande (isotropisk smälta).smältning av PET (polyetylentereftalat).
Instrument: DSC 214 Polyma
Testförhållanden:
- Temperaturområde 0°C till 290°C under kväve: 40 ml, 60 ml (P2, skyddande)
- Uppvärmnings-/kylningshastigheter: 10 K/min
- Provmassa: 12 mg i genomborrade Concavus®® deglar
Exempel på efterkristallisation och Smälttemperaturer och entalpierEtt ämnes smältningsenthalpi, även kallad latent värme, är ett mått på den energitillförsel, vanligtvis värme, som krävs för att omvandla ett ämne från fast till flytande tillstånd. Ett ämnes smältpunkt är den temperatur vid vilken det ändrar tillstånd från fast (kristallin) till flytande (isotropisk smälta).smältning av vulkanisk sten
Naturliga material som stenar är svåra att analysera när det gäller deras kemiska sammansättning. Sådana material är i allmänhet en blandning av olika oxider, sulfater eller karbonater. Vulkaniska bergarter stelnar vanligtvis från smält magma och innehåller främst en mängd olika oxider.
Exemplet i fig. 3 visar en mätning på ett sådant material med DSC 404 F1 . Man kan tydligt se att det har stelnat nästan helt amorft.
Glasövergången låg mellan 623°C och 655°C.
Efterkristallisation och Smälttemperaturer och entalpierEtt ämnes smältningsenthalpi, även kallad latent värme, är ett mått på den energitillförsel, vanligtvis värme, som krävs för att omvandla ett ämne från fast till flytande tillstånd. Ett ämnes smältpunkt är den temperatur vid vilken det ändrar tillstånd från fast (kristallin) till flytande (isotropisk smälta).smältning detekterades vid 884°C och 1111°C (topptemperatur).
Värmen som frigjordes under kristalliseringen var jämförbar med fusionsvärmen, vilket indikerar den mycket amorfa karaktären hos denna blandning.
Testförhållanden:
- Temperaturområde: RT till 1250°C under kväve
- Uppvärmningshastighet: 10 K/min
